Snasksugen.

Jag är så sugen. På allt. Hela tiden. Lever just nu på att stilla sötsuget(glass är det jag vill ha!) med Kanelknäcke och njuter samtidigt av ett glas egengjord rabarbersaft. Med hopp om att det ska släppa. Suget alltså. Avskyr det verkligen. För när det kommer…så är det ett sådant starkt begär. Det övermannar mig. Och det skulle vara så enkelt att ge vika. Frossa. Svulla. Äta som om det inte fanns någon morgondag.

Men någonstans måste jag påminna mig om att jag bara är i början av min resa. Att det är många kilon kvar innan jag är i mål. Och det är trots allt inte värt att ge upp redan. För min kropp mår så mycket bättre redan. Efter bara ett fåtal kilon så känner jag att det händer något. Magen är inte lika svälld. Tröttheten inte lika översvallande. Jag kan bara sammanfatta det så här:

Jag måste fortsätta kämpa!

2014-09-26 17.22.06

Ett år sedan. Femton kg lättare.

Så nu ska jag fortsätta smutta på min saft och hoppas att suget ger med sig till i morgon. Annars blir det att ta en extra lång promenad så att jag kan unna mig något när kvällen kommer. Det blir som det blir. Men jag ska i alla fall göra mitt bästa för att kämpa emot.

För det är inte värt det!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.