Nyheter jag suktar efter…

Jag har spanat in IKEA´s nyheter som kommer i februari.
Och vilka godbitar det finns.

IKEA CollageFoto: IKEA

Jag ska definitivt spana närmare på FALSTERBO vägglist som jag tror skulle göra sig fint här nere i vårt kök samt kökshanddukarna VARDAGEN i linne som verkar vara helt i min smak! Längtar efter att få se dem ”in real” samt klämma och känna lite på kvaliteten.

Det jag gillar allra mest med dessa produktnyheter är att jag tycker det andas tradition och en otroligt skön rustik känsla. Precis som jag vill ha det.

Köket TORHAMN sedan…ja det kanske inte är något jag skulle valt men det är ändock, riktigt, riktigt snyggt. Och jag har lärt mig med åren att jag aldrig ska säga aldrig…vem vet vad vi faller för när det väl är dags för renovering?!

Mjuka klappar, ja tack!!

Jag har inte riktigt kommit in i julfeelingen ännu. Musikhjälpen flödar i bakgrunden, något som brukar vara startskottet för mig…men inte i år. Vet inte riktig vad det beror på. Det vill sig liksom inte.
Kanske är det för att det pågår så mycket inom mig. Tankar och känslor som gör så att jag inte riktigt kan slappna av och bara vara. Som jag brukar. Känna in julen och dess värme. Visst har jag gjort så gott jag kan. Vi har klätt granen, julpyntet är framme i den mån vi får plats med det och luciafirande på förskolan fick vi njuta av för ganska precis en vecka sedan. Men ändå. Jag känner att det är något som saknas. Och mycket därför, så har jag helt glömt av och förträngt att publicera någon önskelista till min lille Buse.

Men här kommer den:

2015-12-171

Och nu kommer antagligen någon att skrika rätt ut när jag enbart publicerat kläder på bilden. Att barn inte gillar mjuka paket osv.

Visst kan det vara så. Absolut. Men inget barn tycker om att frysa och gå bar om rumpan mitt i vintern. Ekonomin är lite skral nu och då han växer konstant(när kommer den däringa ”växtpausen” som alla pratar om?) så är det nu dags att fylla på garderoben igen. Det gör att vi känner att det är bäst att önska sådant som verkligen kommer till användning. För leksaker, det har han. Massor. Och kommer garanterat att få påfyllt titt som tätt.

Så i år är det mjuka paket som gäller till Buse. Huvudsaken det är papper och snöre runt om det mjuka så att det är något att slita upp, då tjusningen för paket sannerligen har väckts till liv!

Länkar till alla plaggen har ni här:
 Röda Byxor/Grå strumpor/Marin-randig pyjamas/Älgpyjamas
Morgonrock/One Piece/Röd Jacka/Klassik randig tröja/Björnpyjamas
Rutig skjorta/Randig underställströja/Randig underställsbyxor
Blå strumpor/Blockmönstrad tröja

Önska går alltid…

 

 

 

Fröken Hagström har ingen vinterjacka och fryser just nu arslet av sig. Dessvärre ekar kontot mer än tomt just nu.

Ingen bra kombo.
Men då jag inte riktigt kan släppa kappan med den perfekta ”rödluvan” luvan som jag provade i Gävle så drömmer jag om den när tänderna hackar som mest. Allt för att skapa någon form av värme i min skakande kropp. Ovan ser ni bild på min favorit, som bild nummer 1 & 2, det enda som skiljer är färgen.

Tur att drömmar inte kostar pengar.

Kapporna finns att inhandla här:
1, 2 & 3

Risk för kalla fötter…

Vi har kalla golv här hemma. Främst på nedervåningen, i köket. Där är det ett måste att ha något på fötterna. Det vandrar isvindar längs med golvet och det är omöjligt att gå barfota. I alla fall om en heter Ulrika. Och nu när vi närmar oss vintern…burr. Mina stackars tossingar fryser av  bara tanken på vad som komma skall. Nu börjar det bli mer påtagligt, att vi går mot den årstiden. I morse blev jag av med mina tofflor när vi kom ner på nedervåningen. Buse frös och var ruskigt snabb att norpa mina tofflor när jag hade varit och hämtat mat till djuren och tillfälligt bytt skorna. Efter det fick jag inte tillbaka dem. Så det är absolut nödvändigt att köpa ett par tofflor till den lille också.

Finns inte mycket som är värre än att frysa. Men det är lätt åtgärdat såklart. I det här fallet är det bara att sätta på sig något skönt och gärna lite luddigt på fötterna. Så. Enkelt. Vips så slipper jag isbitar till fötter.

Om inte…20151005_161611-1

…ens nuvarande tofflor ser ut så här.

Alltså. Jag skäms. Detta är inte okej. Lufthål här och där, en sula som tackat för sig för länge sedan…ja, vad ska jag säga. Bara att börja drömma om nya trotjänare och såklart skriva upp dem på önskelistan omgående. Med hopp om att tomten tycker om mig tillräckligt mycket. Jag har fått tips om dessa snyggingar och de här helt klart de som jag önskar mig…

Flattered ballerinas/ FINNS HÄR!

Fantastiskt fina med luddig sula. Vad mer kan jag begära?
*hoppashoppashoppashoppas*

 

Gott och blandat minst sagt.

I bland känner jag att jag måste drömma lite. Om att jag mår bra, trivs med mig själv och framförallt att jag kan se mig själv i spegeln utan att vilja kräkas. Att jag blir sams med min spegelbild. Slutar att vara så hård och motarbeta det kritiska ögat som hela tiden finner nya fel och brister.

Kroppen är ju egentligen fantastisk. Något som min hjärna tyvärr glömmer bort alldeles för ofta. Jag har levt 32 år, jag står fortfarande upp, jag har burit min son och utan större krämpor fött honom till denna värld. Min kropp repade sig exemplariskt efteråt och det är något som jag borde ha i åtanke när jag står där och drar och nyper mig själv i skinnet med allt annat än positiva tankar om det jag betraktar. Jag kan inte se något vackert. Det går bara inte. Blicken är grumlig och spegelbilden blir suddig. Jag vill inte se mer. Orkar inte.

Därför blir jag så glad när jag ser detta. Hon är klok denna kvinna. Och en dag vill jag se på mig själv med snälla ögon. Lära mig att älska mig själv och min kropp, oavsett om jag passar in i normen eller inte.

Tanken med detta inlägget var egentligen inte att prata om min kroppsångest. Jag tänkte faktisk enbart vara ytlig. Men nu blir det i stället lite gott och blandat. För i mina drömmar, om att vara snäll mot mig själv och känna mig bekväm i min kropp, där finns även bilder på vad jag vill klä mig i för typ av kläder. Jag är en klänningstjej, så är det bara. Men en dag ska jag ha på mig jeans och känna mig ’smashing’. Det är mitt mål. Så i mina drömmar har jag dessa bilder framför mig, saker jag önskar mig. Och självklart kunde jag inte låta bli att även visa den fina klänningen…

Fall Fashion

Lindex/Outnorth/Lindex
H&M/Lindex/H&M
JC/Åhlens

Nu ska den här gott och blandat påsen packa ner barnet i vagnen, koppla hunden och knata in till Leksand. Febern har sagt tack och hej så då passar vi på att insupa lite frisk luft, rörelse och ett besök på biblioteket. Något som alltid är uppskattat och en alldeles lagom aktivitet för en ”dagen efter” sjukling. Och som tur är, en extra bonus, så finns det inte så många speglar där inne. Speglar som just nu visar den onda sanningen. Som får fart på tankarna och väcker den kritiska rösten inom mig. Så inga speglar är verkligen något som är mycket uppskattat av Fröken Hagström. Allt för att få känna lite lugn inombords då helgen är så nära…så nära att jag nästan kan nudda vid den.

Att önska sig en ”klapperklapp”.

Vet ni. Jag fyllde ju år för drygt två veckor sedan. Och som alltid när människor i min omgivning undrar vad jag önskar mig så har jag ingen aning. Men. Som alltid så kommer jag på det i efterhand. Jag begriper inte hur det kan vara så men varje år är det samma visa. Omkring två veckor efter min födelsedag så ploppar idéerna upp. Och så nämner jag dem för sambon i farten som har glömt det innan jag hunnit avsluta meningen. Så därför så skriver jag det här nu. Så vet jag till nästa år, för denna önskningen är något som kommer att bestå.

Man kan säga att det här inlägget är en ”note to myself”.

Och vad min önskan är. Jo ett par nya träpjucks från Moheda. Så underbart med klapper från träskor och tro det eller ej men de är faktiskt sköna att knata runt i, även längre stunder. Jag äger ett par sedan tidigare med lägre klack men nu är det dessa jag spanat in. Så galet snygga och funkar i alla lägen till både jeans och klänning.

bettypampasbrown313003

Moheda Betty Pampas Brown.

Me likey!

En midsommardröm.

Jag har mer eller mindre tappat intresset för kläder och det beror nog till stor del på de ekonomiska förutsättningar som finns samt att jag tappat mig själv och min identitet. Jag vet inte vem jag är eller vad jag tycker om längre. Det har försvunnit på vägen med min depression men jag hoppas att de en dag kommer att ändras. Att jag finner vem jag är. Men när jag såg denna på en vän häromdagen blev jag faktiskt lite kär. Den känns som jag. eller i alla fall den jag vill vara. Och det känns som en midsommardröm.

provrummet pernilla

Du hittar den hos Provrummet om det är så att din ekonomi tillåter ett inköp. Jag, jag fortsätter att drömma.

Två önskningar 2015.

Fick en fråga från sambon vad det var jag önskade mig nu igen. Jag säger ju nya saker jag vill ha hela tiden menade han…och så kan det säkert vara…att jag hasplar ur mig saker som är fina…men jag har efter lite fundering skalat ner det ganska så rejält. Det är inte så mycket som behöver in i vårt hem. Vi har så vi klarar oss. Nästan i alla fall. Dessa två saker har funnits med på min lista lääääääänge och nu är det dags att presentera dem. Det ligger rätt i tiden helt enkelt så, here we go:

Önskan nummer 1:

PowerShot G16_BLK_web imagery_FSL_02_tcm87-1076598Canon Powershoot G16

Denna kameran är grym med tanke på dess storlek och anledningen till att jag önskar denna till vårt hushåll är för att den är mindre och lättare att stoppa ner i handväskan. Jag älskar som ni vet att fota men alltför sällan så har jag med mig systemkameran då det är aningens klumpigt med den…och för att fånga mer bilder i vardagen på min lille skrotis så vore det perfekt med ett komplement som kan hänga med i ur och skur. Dessutom, så är den superb då den har wifi överföring vilket gör att jag kan skicka upp bilder på till exempel Instagram genom att ladda över dem till telefonen och på så vis  snabbt få fräscha bilder.

Så min kamera som jag har i dag är grym och kommer såklart att fortsätta användas men denna lilla godbiten skulle få vara den som hänger med i vardagen. Så snälla den som vill fira mig…här har ni min högsta önskan.

Önskan nummer 2:

Botox/Filler

En önskan som säkerligen många kommer att tycka är helt åt helvete men det är faktiskt som så, att jag i många många år har lidit över en sak i mitt ansikte. Och det är min argrynka i pannan. Den inte bara gör så att jag ser betydligt mycket äldre ut än jag är, utan den bidrar nämligen också till alldeles för mycket migrän. Så för min del så skulle injektionen inte enbart vara i kosmetiskt syfte utan även en smärtlindring. Och denna behandling den ska genomföras. Om inte nu så i framtiden. För jag vill det och oroa er inte för jag ska se till att den dagen den genomförs så ska det vara med botox som inte är testat på djur. Annars blir det inget. Men då jag vet att det numera finns så är det också det jag kommer att leta efter. Inga djurtester här inte!

Så nu vet ni mina önskningar. Nu är det bara att hoppas innerligt att någon i min närhet vinner på lotto/triss/trav så att jag får ett finfint(eller kanske två finfina?) paket på min födelsedag om drygt två veckor!

Glassväska till födelsedagen.

När jag arbetade med Aggelitos födelsedagskollage häromdagen så snubblade jag över denna skönhet i nyhetsfältet. En riktig godbit i skinn som har en prislapp som är av det trevligare slaget. Och den är i en mycket bra storlek. Storleken som jag kallar; glassväskor. De där väskorna som man får ner det mest nödvändiga i. Det som man tänkas behöva när man ska gå och köpa glass en varm sommardag.  Som pengar/kort/plånbok, mobil, läppglans och nycklar. Mer än så behövs inte. Och därför kallas den glassväska.

skinnväska

Godbiten finns nu på Lindex och priset ligger på 299:-, för en skinnväska.      Galet bra pris för äkta skinn om du frågar mig!

Så denna är helt klart högt upp på min önskelista detta år. Året då jag fyller 32 år. Jisses. jag är gammal som gatan numera.

Men oavsett ålder på mig så en alldeles egen glassväska, det vore fint det!

One Last Night.

Jag har ännu inte sett filmen som alla pratar om. Böckerna har läst ut 2 av 3. de är bra, även om jag tycker att tvåan var lite mer seg. Dock kan min bedömning vara lite orättvis då jag hade amningshjärna under den tiden och jag har en känsla av att det tillståndet kan ha varit en bidragande orsak till segheten.

Men självklart vill jag se filmen alla pratar om och då helst på bio. Det är trots allt något extra med bioduk, popcorn, bubbelvatten och trevligt sällskap. Men jag låter den värsta publikstormen lägga sig och hoppas att tillfälle ges inom en inte alltför lång framtid.

Tills dess att tillfälle ges så lyssnar jag och njuter på vacker musik.