…finito…

Efter ytterligare en natt med lite sömn, en långpromenad och samtal med PsykologPhilip är jag nu helt slut. Utmattad. Det finns inga ord. Så i stället bjuder jag på mina favoriter; Coldplay. Kan aldrig bli fel. Aldrig.

A sky full of stars.

Utanför trygghetszonen.

Efter en dag med höga berg och djupa dalar så ska jag nu försöka få lite sömn inför morgondagens tripp. Dagen i dag, började långt ner i dyn innan jag lyckades kravla mig upp för att cykla och hämta Buse från förskolan lite tidigare än ”vanligt”. Vi hade nämligen en lekdejt inbokad och som jag sagt förut, mitt mående ska inte gå ut över min lilla bajskorv. Det går bara inte för sig. Så vi åkte hem till Maj och Malin för att bada. Något som var mycket uppskattat av den lille mannen. Vet dock inte hur imponerad Majsan var över att hennes polare valde att köra bomben i poolen, om och om igen, så att vattnet stänkte upp i hennes ansiktet. Jag tror nog att Busen måste träna på att vara lite mer gentleman…

IMG_20150813_224455

Mysigt var det i alla fall. Att lämna hemmet för en liten stund, även om det här var långt utanför min trygghetszon. Jag vill helst vara hemma hela tiden. Så att jag slipper visa mig bland folk. Det är så hemskt. Jag skäms så för mig själv. Mitt utseende. Min trasiga insida. Det känns som att det lyser ”psykfall” om min aura. Usch. Men det gick i alla fall bra den här gången. Jag överlevde. Och jag är glad att jag inte kom på någon kass ursäkt för att ställa in dagens dejt. För jag vet, att om jag ställt in den, då hade mitt dåliga samvete gnagt inom mig. I evigheter.

Jag är enormt glad som har så fina vänner som jag har, det värmer, att de orkar finnas kvar när jag är ur balans. Tack Maj och Malin för att ni bjöd in oss(mycket skratt blev det när sötkorvarna var i farten)- ni är underbara och vi kör mer än gärna en repris!!

Och nu är jag som sagt hemma igen och försöker att ladda för att klara av att hänga i Falun i morgon. Träff med PsykologPhilip, farbror ögonläkare, mamma, syster, optiker och lite strosande i butiker(läs; en desperat jakt efter några kläder som jag kan ha under tiden jag går ner i vikt, just nu har jag inga byxor som jag kan knäppa…). Detta kommer att ta på mina krafter men tack och lov är min mamma med och så småningom ansluter syster yster också. De två kommer vara min livlina och trygghet i morgon.

Men nu är det bäst att jag släcker ner…Birdy har sjungit klart för i kväll och mannen snarkar jämte mig. Det om något signalerar att det är dags att släcka ner. I morgon hoppas jag slippa kravla i dyn och i stället få befinna mig i strandkanten…det är så myckt behagligare där…känna sanden mellan tårna och solen värma mina bleka ben. Åhhh, det låter ljuvligt.

Hoppas hoppas hoppas!!

Drömmer om Håkan…

https://www.youtube.com/watch?v=bbJxMbgCw3A

En färsking som nyligen tagit plats i spellistan och en gammal goding som hänger med sedan länge.

I dag arbetar jag. Livet känns aningens bättre när jag har klivit ur sängen innan klockan slagit eftermiddag. Håret är tvättat, kroppen skrubbad och masken på plats.

Och jag känner mig lite danssugen faktiskt. Drömmer lite. Skulle vilja vara på en Håkan spelning och bara dansa och sjunga falskt i solnedgången tills det att jag stupar. Av lycka. Sådär som jag blir på hans spelningar. Fri, full av glädje, lätt i kroppen och alldeles hes av allsång.

Euforisk.

One Last Night.

Jag har ännu inte sett filmen som alla pratar om. Böckerna har läst ut 2 av 3. de är bra, även om jag tycker att tvåan var lite mer seg. Dock kan min bedömning vara lite orättvis då jag hade amningshjärna under den tiden och jag har en känsla av att det tillståndet kan ha varit en bidragande orsak till segheten.

Men självklart vill jag se filmen alla pratar om och då helst på bio. Det är trots allt något extra med bioduk, popcorn, bubbelvatten och trevligt sällskap. Men jag låter den värsta publikstormen lägga sig och hoppas att tillfälle ges inom en inte alltför lång framtid.

Tills dess att tillfälle ges så lyssnar jag och njuter på vacker musik.