Att inte hålla fingrarna i styr.

Ojojojoj, vad jag var på dåligt humör i går kväll. Det var längesedan. Varför kan man undra. Jo, jag började nämligen att pilla med designen här på bloggen, fick inte till det, strulade till det och lyckades såklart inte återställa till ursprunget och efter det fiaskot gick jag en trappa upp i ren ilska för att försöka bota min huvudvärk genom lite sömn.

Det gick sådär kan jag säga. Men skam den som ger sig. På väldigt kort tid i dag, lyckades jag återställa den mest synliga biten för er läsare och det känns en aning bättre i själen. Sedan att jag inte är helt nöjd med allt, det är som det är.  I stället för att strula till det mer så jagar jag med blåslampa efter någon som kan avsätta lite tid till att hjälpa mig bli nöjd med min sida. Och så småningom så ska det nog lösa sig. Tills det sker så kommer jag försöka att hålla fingrarna i styr och inte ge mig på några ytterligare försök till att ändra och förbättra något.

Grynet-Superstars

För att spä på min irritation sen gårdagen så kom jag sent till jobbet i dag då Fröken Svår hade bestämt sig för att vara lite(läs; MYCKET) vrång i dag. Och när hon sätter den sidan till samtidigt som jag är stressad. Ja. Ni förstår ju själva utfallet. Ingen bra kombination. Möte klockan nio och jag släpade och drog henne en bra bit längs med vägen, innan jag i ren panik ringde Martin på office och sa att jag skulle bli ganska så sen till det inplanerade mötet. Suck. Bra start på dagen. Men snäll som han är så kom han och plockade upp mig och den fyrbenta tjurskallen. Hon som från att inte kunna röra på benen helt plötsligt kunde hoppa in i bilen och var så till sig av lycka att hon siktade på att pussa Martin innan jag hann avvärja hennes frieri. Snacka om snabba svängar på den damen.

Ja, och sen har dagen gått i ett. Från en rätt så kass start till ett helt okej avslut så ska jag nu ge mig till sängen. De senaste dagarnas dåliga sömn har satt sina spår i min kropp och nu vill jag bara återfå lite energi. Och bra vanor. Men mer om det en annan dag. Det är mycket förändring på gång i mitt liv nu. Det måste till men för att komma till den förändringen så krävs det en hel del planering. Någon jag inte kan göra helt på egen hand. Så med planen att vi ska sätta oss ner och planera så säger jag att snart. Snart kommer det att bli lite bättre igen.

Vi siktar på det!

 

Vem står som segrare?

I förrgår så hängde vi lite på stationen(räddningstjänsten i Leksand) efter en riktigt skön och välbehövlig långpromenad. Fröken Svår som hade ungefär 1,5 mil i benen när denna filmen spelades in var måttligt imponerad över att August skulle ränna runt med henne inne på stationen. Lilleman som legat nerbäddad i vagnen och sovit så gott under hela promenaden hade massor av spring i benen och tyckte det var helfestligt att springa slalom mellan brandbilarna. Blickarna fröken gav mig var inte att leka med. Det var avsky, pina, plåga och lidelse. Helt åt fanders.

Och till slut gav lilleman upp. Till slut.

Fröken Svår var snäppet mer envis och stod denna gång som segrare!

August vs. Fröken Svår 0-1

Påskens (in)aktivitet.

Mitt fläsk har inte rört på sig överdrivet mycket denna påsken därför fick det bli en lite längre promenad i dag. Något som Fröken Svår kände lite sisådär inför. Men hon följde med utan protester, enbart en aning motsträvig. Vi gick tillsammans med en sovande August in till Leksand, över bron och bort till Heden för att spana in cykelvägen som numera finns. Och så skönt det var att kunna gå utan att känna att det är med livet som insats efter den där vägen. Vände när vi kom ut till ”majstången” och gick tillbaka in till brofästet där vi bytte riktning och gick upp mot Moskogen för att sedan knata vidare till brandstationen för att möta upp Tobbe. Ungefär vid brofästet började Fröken Svår ge upp. Hon gjorde en halvhjärtad protest om att hon inte ville gå mer men efter lite klappar så fortsatte hon snällt. Och det är helt okej att vara trött där, vi hade trots allt hunnit med en mil. Då får det kännas i den lilla kroppen,  små benen och nätta tassarna.

2015-04-02 07.23.16Fröken Svår.

Men vi tog oss hela vägen fram utan problem och promenaden landade på 1,5 mil dagen till ära och omkring 15 000 steg.

Bra start för fläsket denna veckan.