En tunn skör tråd…

Godmorgon vintertid!

Denna vecka/helg måste klassas som hysterisk och just nu försöker jag ladda upp någon form av batteri för att överhuvudtaget klara av dagen. I går var min kära lille son på strålande humör *not* och skrek åt mig i bilen på väg till Halloweenfirandet i bystugan att jag skulle dö och att han bara skulle bo med sin pappa. Jag skulle försvinna.

En 3-åring vet inte vad det betyder.

Jag vet.

Men det gjorde ändå så himla ont. När jag kämpar med att hålla ihop som människa, fixar och donar, följer med på sociala evenemang fastän min dagsform inte är i skick att delta…ja, allt jag gör, det gör jag för min son. Och så får jag dessa ord spottade i ansiktet när jag verkligen är på gränsen att krascha. Då när orden tar som värst, då levererar han dem. Och han känner såklart av mitt sinnestillstånd även om jag försöker ”dölja” det så gott det går. Så gårdagens jäkt och stress…resulterade i att Fröken Hagström, när hon lämnat barnet till pappan uppe i bystugan och äntligen landade i sängen…då var det med en stor och fasligt tung klump inombords. Ångesten knackade hela dagen på min uppmärksamhet och det var verkligen en tunn skör tråd jag vandrade på…att tråden inte brast, det beror nog enbart på min egen envishet. Den ynka energi som fanns kvar gick nämligen åt till att inte visa för omgivningen att insidan inte är detsamma som utsidan visar, dvs. att mitt pokerface är just det, ett pokerface.

Så kvällen spenderades i sängen där jag tröståt. Allt i från smörgås, mörk choklad, riskakor och lite chips. Något som kanske inte låter så farligt. Men för mig är det inte bra. Inte bra alls. För det betyder att jag försökte äta bort ångesten. Något som inte fungerar. Tro mig, jag vet. Det finns en anledning till att jag har 30 kg’s övervikt. Och när jag försöker äta bort ångesten, då väcks en ny ångest….den över att jag äter.

Men i dag har jag och Buse söndag. Jag är trött, slut, opepp och sjukt sugen på onyttigheter. Buse tittar på Barnkanalen  och vill åka till sin kompis Lucas pappas jobb (såklart vill han dit för att leka med Lucas, precis som i går) men just nu så vet jag inte vad som orkas med. Det får tiden utvisa.

Solen skiner åtminstone.

….en riktigt gammal goding som jag försöker peppa mig själv med när jag har dagar som denna…

…så tryck på play,  höj volymen, dansa loss och sjung så högt du kan!!!

hjärta

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.