Panikångesten. En ovälkommen återvändare.

I dag är en tung dag. Något den säkert är för många. Det är trots allt måndag, något som ofta innebär lite tröttare huvuden än resterande del av veckan. För min del spelar det inte så stor roll att det är måndag av den anledningen. Jag är bara slut som artist ändå. Oavsett veckodag.

Min panikångest som har varit under kontroll en längre tid har återvänt med dunder och brak. De senaste veckorna har jag haft dagliga panikattacker som övermannat mig när jag minst anat det. Tidigare har attackerna varit hanterbara på det sättet att jag levt själv och inte behövt tänka så mycket på omgivningen. Nu kommer däremot det dåliga samvetet också. Spär på än mer ångest och gör det hela tio gånger värre då jag vill vara en bra mamma och sambo. Bara för att jag är sjuk och inte mår bra så vill jag inte att mina grabbar som är nära mig större delen av dygnets timmar ska drabbas. Men det är oundvikligt. Jag vet det. Men om jag kunde lindra deras smärta.

På. Något. Sätt.

anexity

Så jag har inte skrivit här. Jag har inte svarat på mejl. Jag har knappt svarat på sms. Min ork till att umgås har varit obefintlig. För jag vet ju aldrig när attackerna kommer. Tidigare har fasaden jag byggt varit tillräckligt stark för att hantera en attack bland människor, bekanta som obekanta. Men inte nu. Jag har inte styrkan längre och skulle inte klara av att människor ser verkligheten. Den som bara mina grabbar får se. För jag är inte alltid glad. Allt är inte alltid bra. Inte på långa vägar.

Hur_gor_ni_for_att_hantera_panikangest_For_mig_verkar_det_omojligt

Att skriva hjälper mig. Så nu kommer jag att göra ett försök att skriva av mig lite ångest. Kanske kan det lätta mitt inre en del. Om så bara en liten liten del. Då är jag tacksam.

Men så här är det. Min panikångest har åter tagit ett kliv in i mitt liv. Jag lider. Våndas. Känner mig som en fånge i mig själv. En oskyldig fånge fängslad på livstid utan möjlighet att bli fri. Fri att åter få se dagens ljus. Känna frisk luft i mina lungor. Känna glädje. Känna sorg. Uppleva lycka. Leva. Allt det där som vi människor har en tendens att ta för givet.

Jag vill bara en sak.

Bli fri.

bilder: google

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.