Faller inte Fröken Svår i smaken…

Snart kommer de hem. Pojkarna i mitt liv. Jag, som är handikappad light, har inte gjort många knop i dag och det riktigt kryper i kroppen av rastlöshet. Men jag kan inte. Det gör för ont. Så sängen och jag har varit bästa vänner i dag. Skitsegt. Ofrivilligt. Men nödvändigt.

Fröken Svår har dock varit mer än nöjd. Hon har bara behövt gå ut för att kissa och bajsa, vilket passar henne utmärkt då det regnar ute. Hon gillar inte regn. Hon snarare avskyr det.

När vi klev ut på bron i morse, stannade hon upp och kollade in det blöta vädret. Begrundade. Analyserade. Vände sig snabbt mot dörren i hopp om att jag skulle vara barmhärtig. Något jag sällan är när det kommer till dessa önskemål. Fröken körde genast ner klorna i golvet när jag försökte mana henne nedför trappen. Gav motvilligt med sig. Sprang till ladan och gjorde sina behov på omgående på den lilla gräsplätten.Enbart med hopp om att vi skulle vända om och gå in igen. Besvikelsen var enorm över att jag tvingade henne runt ladan också. Det lysta bitterhet i hennes ögon.

IMG_20150914_185026

Och från att segt dra benen efter sig som en sengångare, så växlade hon snabbt över till en mycket nöjd, pigg och rask dam när jag slutligen styrde stegen runt knuten. Dörren var inom räckhåll. Hennes räddning. Så dagens aktivitet har varit helt i Frökens smak. Snusande på mina fötter.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.