Min första kärlek…

Alltså.
Jag är egentligen inte någon möbelnörd. Visst inredning är roligt. Om du har något att inreda vill säga. Som vi bor nu, i vår röda lilla stuga med vita knutar så handlar allt egentligen om bra förvaring och tappra försök att hålla hemmet i någorlunda ordning. Minsta pinal som inte ligger på sin plats påverkar helheten så pass mycket att det direkt ser stökigt ut.
Tröstlöst. Tråkigt. Och totalt oinspirerande.

Men nu när vi börjar närma oss att sätta spaden i marken och bygga det där huset…
Då öppnades helt plötsligt mina ögon för inredning på ett helt nytt sätt. Inte så att jag vill ha och måste köpa in på en gång. Men inspirationen spirar och mina olika mappar på pinterest fylls på allt mer och mer. En skön känsla. Jag gillar inspiration. För är det något jag lärt mig genom åren är att låta saker gro en aning. Min impulsivitet är en drivkraft jag har men den kan också framkalla ånger i mig, när jag kastat mig huvudstupa in i något och det inte blir som jag visualiserat i mitt huvud. I en sådan här ”bygga-hus” process så tar allt lite tid. Något som är otroligt nyttigt för mig. Och just nu njuter jag till fullo av att spana på bilder, tänka och försöka se om det är något som kan passa i vårt hem. Det hemmet som vi kanske, kanske har tur att få flytta in i under slutet av detta året.

Hur som.

Jag halkade in på IKEA och deras pressrum.
Tycker att det är kul att se vad som är på ingång.

Och nu har jag på riktigt blivit kär.
Deras kommande kollektion STOCKHOLM2017 är ren och skär kärlek.
Mjuk sammet, rotting, ljus ask, natur, fräscht och en skön enkelhet.
Det känns tidlöst.

Bilder: IKEA.se

Här väcktes det ”habegär” och känslor av ”villhöver” trots att de bara skulle få stå och samla damm tills dess att huset står på sin plats. Men jag drömmer om soffbordet, den rymliga soffan i sammet, fylld av kuddar men ändock gott om plats för familj och vänner, skåpets rena linjer, fåtöljerna som ger hela rummet karaktär och bjuder in till en kopp te och en bra bok…

KRAMAR//