Tillbaka i vardagen…

I dag var det åter till rutinerna.
Att kliva in genom dörrarna på jobbet kändes så ”hemma” och det var så roligt att få träffa mina kollegor(någon är väldigt saknad dock) och alla härliga barn igen!!

Men innan jag äntrade jobbet så var det lämning av vår stora kille som nu tagit klivet över till fjärilarnas sida på förskolan och därmed klassas som de stora barnen.
Vad hände liksom? När blev han så stor?
Och det var en stolt men trött kille som klev in, lite småpirrig och hälsade på sina kamrater och fröknar. En kille som under sommaren slutat med blöja och även slutat med dagslurarna. Det är stort. Riktigt stort.
Buse är numera en fjäril.
Wow!!

På jobbet var det full fart från första stund.
Och det är lika bra det. Men nog märktes det att hjärnan var kvar i lite semesterrutiner allt, lite halvsegt och flummigt kändes det. Men som alltid så var det skratt och glada miner hela dagen lång vilket gör att segheten försvinner som en fis i rymden.
Underbaaaaart!

Så nu vankas det;
Rutiner.
Rutiner.Rutiner.
Rutiner.

Ja, de ska nötas in i ryggmärgen på den här familjen. Så att de sitter som berget. Kvällens läggning var lugn fram tills det att Buse landade i sängen. Då kom minimonstret fram igen- skrik och brottningsmatch avslutade alltså denna dag. Kör ett mantra i huvudet; det blir bättre, det blir bättre, det blir bättre- jag vet inte när men nån gång-det måste det bli!!

Hur kan en sådan söt unge vara en sådan ”terrorist” stundtals…
han döljer sannerligen det inre monstret väldigt väl den lilla spjuvern.

 Nu ska jag krypa i säng och ladda batterierna så gott det går inför en ny spännande arbetsdag i morgon. Och jag får ofta frågan om det inte är jobbigt att arbeta med barn hela dagarna. Mitt svar är; inte det minsta!! Det är bara ren och skär glädje!!! För även om min lilla Buse gör mig galen alltsomoftast flera gånger per dag så är det väldigt annorlunda på jobbet. Där umgås jag med andras barn och det är plättlätt i jämförelse med ens egna.
Inga konstigheter. Det bara är så.
Mitt jobb är helt enkelt min fristad.

hjärta

2 thoughts on “Tillbaka i vardagen…

  1. Ja jag brukar alltid berömma fröknarna för deras tålamod med 20 barn när man vet att man själv blir galen av 2 som slåss därhemma ????
    Vi har två veckor kvar hemma hela familjen. Ska både bli skönt och inte skönt med rutiner igen!
    Hoppas buse gillade nya legot iaf!
    Kram kram

    1. Haha, exakt så är det för mig med, jag berömmer de underbara människorna på Buses förskola men tycker att det är en ren fröjd att hänga 8 timmar/dag med barnen på mitt jobb- tänk så det kan vara 😀
      Såg du att jag skickat slantarna? Tusen tack- mycket uppskattat alltihop!!
      Kramar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.