Då var vi där igen…

Ja, så var den här, fredagen och dagen som innebär att helgen är så nära att man kan nudda vid den. Återigen så får sambon lite mer ledig tid och vi får umgås som den lilla familj vi är och det är något jag varje måndag när klockan ringer ser framemot. Att dagarna ska rusa förbi så att vi får ta helg och gå in i det där sköna lugnet igen.
I eftermiddag ska vi packa in oss i bilen och åka till Borlänge med uppdraget att införskaffa kläder i större storlek åt pojken som ligger bredvid mig med den envisaste hickan jag hört på länge.  Ja, och när kläderna är inhandlade så åker vi hem till vår lilla röda stuga med vita knutar och har helg.
Härnäst promenad till Leksand med pigga ben och trött hund. Vi får de om husse får komma och plocka henne på vägen ellernom hon orkar hela vägen…to be continued…

Besiktning av morsan avklarad.

I dag har jag varit till barnmorskan för kontroll efter förlossningen. Hur jag mår, min upplevelse, preventivmedel och undersökning. Och det var nästintill att hon tappade hakan över min enkla och otroligt snabba förlossning. Ja, jag har insett att jag verkligen inte ska klaga utan jag kom oförskämt lindrigt undan smärtor och annat obehag. Ändå har jag fått uppleva den där enorma kraften som finns inom oss och som på något fantastiskt sätt plockas fram per automatik och driver ut den lilla lilla människan som växt och frodats i magen. Hmm…det går verkligen inte att beskriva mer än så. Det var i alla fall enormt roligt att träffa henne i dag, samtidigt som när det var dags att säga hejdå kändes en aning sorgligt. Förmodligen blir det inte förrän nummer två ska komma till världen som vi träffas igen och vi som har så roligt på våra träffar. Mycket skratt och jag är så tacksam för allt som Eleonora gjort för oss. Vi har varit trygga och väl omhändertagna hela resan och jag hoppas att det är hon som följer oss nästa vända.

Besiktningen? Mycket Väl Godkänd.

lillgrodan 15 minuter gammal
Här är resultatet från denna resan. Ett stycke liten groda. På bilden alldeles färsk. Och jag, jag hade mitt lyckligaste ögonblick någonsin. Det finns ett liv före och ett liv efter. Och inget, verkligen inget  går upp emot detta. Livets mening.
  Jag älskar dig lilla skrotunge ♥

 

En lugnare söndag.

En skön söndag börjar lida mot sitt slut. Fick en välbehövlig sovmorgon och en lugn start på dagen. Mys i sängen och chansen att långsamt vakna till liv och gnugga gruset ur ögonen är guld värt. Blev lite sent i natt då jag lyckades fastna i en film som jag sett typ hur många gånger som helst men ändå var tvungen att se slutet på. Helt onödigt men samtidigt kan det vara så skönt när man är så där trött att bara slötitta och inte behöva fokusera till hundra för att inte missa något viktigt.
Startade dagen lite senare än vanligt med en brunch på Siljan. Gott med mat i magen och härligt att sitta med enbart familjen som sällskap. Det är väldigt sällan som vi är bara VI därför så måste jag säga att jag uppskattade det enormt mycket. Att sitta ner med Tobbe, knoddas och Grynet i lugn och ro. Vi pratade rent allmänt om livet och det kändes välbehövligt. Att ta den där pausen från allt socialt och bara vara tillsammans här och nu. 
Och efter vår lilla paus från omvärlden så återvände Tobbe till jobb och jag till umgänge med vänner. En rätt lagom nivå på söndagsbestyr. Ny energi har tankats så att det finns lite att ta av innan det blir måndag och ny vecka. Men först ska vi fortsätta med söndagsmys. Jag och min familj.

Come to mama.

Den här snyggingen tillsammans med jeansshorts, sandaler lite bling bling och lockar i håret. Sommar, sol och skratt med vänner. En ljummen kväll med grodan sovandes i min famn. På shoppingturen med min högra hand eller på stranden, där jag helst inte visar mig i enbart bikini. Ja, tillfällena är många då denna blusen kan användas. Så jag önskar dig varmt välkommen in i min garderob.

Bild från Lindex Shop Online.

När man bär dräkt.

När vi ändå är inne på traditioner som midsommar och dess firande är, så kan jag likväl bjuda på denna bilden. Midsommar är nämligen en sådan högtid som man bär dräkt här i bygden. Var och varannan kotte dammar av dräkten och klär upp sig för dans runt stången. Själv äger jag ingen(ännu) men när jag var på bröllop i Trollhättan och skulle vara kyrkvärd åt en dalkulla så lånade jag mig en och det är den ni ser på bilden. Kanske inte den mest smickrande bilden men så här ser alltså Leksandsdräkten ut. Om man är gravid i åttonde månaden. Men om man bortser från det, alltså att jag är en aningens tjocker så är den så vacker att jag dör en aning och jag hoppas att jag en dag äger en sådan här dyrgrip. Traditioner är något jag verkligen gillar och när de är så här vackra hjälper jag gärna till att föra dem vidare!!

Midsommar 2013

Glad midsommar!
Ullvi midsommarstång 2013
Gårdagens firande vill jag knappt nämna för jag kände mig så tråkig. Vi började med en trevlig grillning hemma hos vänner i Lycka innan vi begav oss, under en mörk himmel som hotade med regn, in till noret för sedvanligt firande i gropen med Sveriges längsta midsommarstång. Vi hann inte mycket mer än ner för att finna en plats så kom det. Regnet. Först lite fint och lätt. Men allt eftersom allt folk åhhh-hejjade upp stången så ökade också styrkan i regnet.  
Grodan sov väldigt gott i vagnen, varmt ombonad medan jag krampaktigt höll i paraplyet för att minimera risken att se ut som en dränkt katt. Och någonstans där mitt i blåst och regn kände jag att det fick räcka. Så jag gav upp. Gick till bilen, packade in barn, hund och kärleken och åkte hem till en vän för att värma oss. Och jag säger bara det. Vilken tur. För sedan öppnade sig himlen på riktigt. Och vi var inomhus. I bland lönar det sig helt enkelt att vara lite tråkig. Haha…
I dag har det varit en lugn dag. En promenad med familjen under gråa moln innan midsommarfirandet fortsatte med traditionsenligt firande i Hälla med Tobbes släkt. Där kläddes midsommarstången av barnen och sedan fick jag och knoddas leda vandringen(yngst går först) runt huset innan vi åhhh-hejjade upp stången på sin plats. Dans och god mat innan det var dags att packa sig i väg till Ullvi bys midsommarfirande. Tobbe som nu kallas återvändare till byn hade sitt första år som ansvarig för att stången skulle komma upp i helt skick klarade av sitt arbete med bravur. Inga problem och efter midsommartal såt dansades det för glatta livet innan det blev fika i bystuggu. 
Trött groda
Ja, och knoddas sov sig igenom hela sitt första midsommarfirande men nästa år skulle jag tro att det vankas andra visor då det förmodas att någon säkerligen är uppe och knatar. Mysigt värre med dessa traditioner och som sig bör ska det festas i dag men det överlåter vi åt de som orkar. För vår del har det varit en  midsommardag i sin finaste skrud. 

När man haft en bra dag.

I dag har jag och lillisen haft en fantastisk dag med mamma/mormor.
Först och främst vaknade jag utan feber. Det tackar vi för, så underbart skönt.
Och så toppen på det hela att mamma kom hit i sällskap med Tobbe och Grynet. Delvis för att umgås med oss men även för att lämna Grynet här. Löptider på gång och vi är inte så där supersugna på att ha ett helt gäng virriga, stimmiga små energiknippen därav separeras mina godingar. Lika bäst så.
Dagen har innefattat lunch på Siljan, lite strosande på byn, en fin tur till Rättvik med glass och långbrygge promenad, glidande i bilen runt byarna för att njuta av Dalarna och slutligen hamnade vi åter i Ullvi. Hemma på vår gård.
Ja, ungefär så sammanfattar man den här tisdagen i korthet på bästa sätt. Det här med mammaledighet är inte så tokigt trots allt, friheten att göra allt detta på en tisdag, jojo lyxigt värre må jag säga. Bara att fortsätta fånga dagarna som kommer, det är ju helt enkelt det enda rätta att göra.
Mor och fina lilla Tobbe har åkt hemåt, kärleken och Grynet tar kvällspromenaden och jag har matstund med grodan. Mysigt kan jag lova. Och de ska vi fortsätta med nu. 
Att mysa så mycket vi bara kan.

Att vilja komma i fas.

När man är gravid så ändras kroppen på alla sätt och vis. Jag hade turen att inte gå upp så mycket i vikt. Det var mestadels mage som kom och då var den ändå liten. Nu har det gått 7 veckor sedan jag fick en liten prins på mitt bröst. Den bästa dagen i mitt liv. Inget snack om saken. 
Men det var inte det jag skulle skriva om nu. Jag har alltid haft lite problem med min kropp och att finna rätt känsla. Dock tog jag tag i saken ungefär ett år innan jag blev gravid och kände mig efter en viktnedgång och träning nöjd för första gången på länge. En otroligt skön känsla. Nu är jag dock lite mindre nöjd. Orsaken till att min mage är lös och lite för stor är av bästa sort men jag kan inte rå för att jag ändock är missnöjd med mitt utseende. Allt med mig känns i dag för stort och då är det läge att göra något åt det. För att hamna i fas med både insida och utsida. 
Konditionen är katastrofal och musklerna saknas, en tuff sanning att inse. Men i dag känner jag mig redo att ta tag i det hela trots att jag inte varit på återbesök hos barnmorskan än men det är dags för det nästa vecka och kroppen känns hyfsat återhämtad. Huvudet är redo för nya krafttag och därför vankas det nu fotografering av kroppen så att jag har lite förebilder samt att jag ska ta lite mått och vikt för dokumentation. Har lagt upp ett träningsprogram som jag börjar med i dag och i augusti har jag en plan att anlita en personlig tränare som jag känner förtroende för. Men mer om det sen.

I varmgaraget har jag ett flertalet lådor(vågar inte erkänna antalet för Er läsare) packade med kläder som i dag är alldeles för små. Delvis på grund av att brösten har en helt ny storlek under amningen men det är lite annat också som gör att jag aldrig skulle tänka tanken att sätta på mig de kläderna. Det känns inte bra och det gör ont i själen. Självklart accepterar jag att kroppen förändras efter en graviditet men jag vet också att det går att gör något åt saken vilket jag ska göra. Tidigare har jag inte känt mig mogen, men nu. Nu så.
Jag har pratat med min omgivning och känner att jag har support vilket är skönt. För det kommer dagar när jag kommer att känna att livet är övermäktigt men då vet jag att jag blir uppbackad av bästa hejarklacken och bara det stärker mig enormt mycket.

Och nu när jag har lagt ut det här, att jag inte trivs med min kropp och mitt mående så har jag trots allt lite press på mig att bevisa att det kommer att hända saker med min kropp. För det är precis det som är tanken. Jag ska förändras till mitt bättre jag. Till MAMMA Ulrika 2.0

Bra start på veckan.

Soliga underbara måndag. Och jag vet varför solen skiner, Tobbes brorsbarn fyller år i dag och det är klart att solen skiner för henne. Hela 15 år blir fina Wilma och då jag inte frågat om lov så vågar jag inte lägga ut någon bild på henne men hon är så vacker så vacker. Man tappar liksom andan när man ser henne. En naturlig skönhet. 
Så vi har firat här på förmiddagen med lite tårta och kaka. Hur bra start är inte det på denna vecka. Födelsedagsfirande och förmiddagsfika. Det ni. 
 glad kille
Just nu sover min lilla prins och det är otroligt mysigt att ha honom tätt tätt intill kroppen. Går liksom inte att slita sig riktigt. Snart vankas dock en tur in till Leksand. Dock med bil i dag då det måste handlas lite åt svärmor. I övrigt så har jag mycket som snurrar i mitt lilla huvud just nu. Både positiva och negativa saker. Och jag vet inte riktigt vart jag ska börja. Vilket nystan som jag ska försöka nysta upp först. Så nu tänker jag krypa ihop till en liten boll bredvid lillkisen och försöka klura ut det. För någonstans måste jag börja trots att det känns tungt och alldeles övermäktigt. 
Sedan kommer jag viga kvällen åt att nysta så gott jag kan samtidigt som jag har lite egenlyx. Ni vet sådant där som att färga brynen, ansiktsmaska(?) och måla naglarna i någon piffig färg. 
Och till det kommer jag att äta en eller två av min nya last, twister. Av någon konstig anledning har jag lyckats falla så galet hårt för denna isglass som egentligen har en otroligt konstgjord smak. Typ lite diskmedel. Som jag egentligen aldrig smakat men som jag föreställer mig att det ska smaka. Skitsaksamma, jag tycker att den är supermumsig och det är väl ändock det viktigaste.
Men nu till det bästa.
Mys med lillisen.