Att masa sig ut.

Fick ett ryck här på eftermiddagen. Tröttnade på att bygga på den där gropen och sydde bäddmadrassen precis som planerat och sedan kände jag ett sådant otroligt sug efter frisk luft att jag masade mig ut på en långsam promenad längs med åkrarna. Snön har i stort sett smält bort här och det är lerigt mest överallt. Men det gör mig inget. Det var så otroligt skönt att andas djupt, låta blicken få njuta av den vackra omgivningen och låta tankarna vandra fritt.
Det var länge sedan. Jag har under en längre tid inte tillåtit mig att låta tankarna flöda utan viftat bort dem. Varför vet jag inte riktigt. Men jag har inte riktigt orkat möta det som oroar mig och inte vågat glädjas åt det som gör mig så glad och lycklig. Otroligt dumt känner jag nu så här efter min promenad för när jag kom hem igen kändes allt så mycket lättare, jag kände mig mer rofylld.
Så nu ska jag hädanefter unna mig en promenad om dagen runt byn. Bara för mig själv, tänka på det som behöver tänkas på och låta känslorna få fritt spelrum. I mitt tempo, vilket inte är särskilt snabbt men ändock. Jag ska ut på min tur var dag fram tills att bebis anländer.
Och jag kom fram till en annan sak som jag riktigt längtar efter att få göra igen. Jag längtar så enormt mycket efter att få ta en riktig långpromenad, med stora kliv och svetten pärlandes på ryggen. Andningen som blir tyngre och pulsen som höjs. Känslan av rörelse och en kropp som får arbeta utan att foglossningar och sammandragningar hindrar. Tro mig, jag vill inte vara utan det jag har i dag men jag drömmer mig bort till sommaren som nalkas, solsken, bebis i barnvagn, joggingskor, solglasögon och hundarna ute på en härlig promenad längs med åkrarna. Något som känns otroligt långt borta just nu men jag vet att när jag minst anar det så kommer jag gå där och då, då lovar jag att det kommer att vara ett stort leende på mina läppar. Ett leende av ren och skär lycka.
♥♥♥

Att gräva en grop.

Måndagens huvudsakliga syssla har bestått av att jobba på att göra den där gropen i sängen så djup och go som behaglig. Jobbar verkligen på att få sängen formad efter min kropp och jag tycker att jag lyckats rätt så bra så här långt. Det tar sig om man säger så. Kanske dags att ta tag i Tobbes sida också så att jag har lite att växla med. Känner mig aningens lat men jag är så trött att jag inte orkat ta tag i någonting i dag. Intagit en portion pasta ”rouge” och ska alldeles snart sätta mig och köra full gas raksöm på symaskinen. Bäddmadrassen till lillsängen är lite lite för stort så tänkte justera det så att jag kan klappa mig på axeln och vara lite nöjd när kvällen nu kommer närmre och närmre. Jag måste verkligen känna att jag har gjort något vettigt i dag. Annars kommer ångesten krypandes när mörkret anländer och det vill jag inte.
 Katterna sover, sambon är i Stockholm på jobb och bebis sover just för stunden. Inte mycket aktion här i vår lilla stuggu men jag lyder åtminstone barnmorskan, jag tar det lugnt. Och i dag känns det faktiskt helt okej för min del. 

En helg fylld av ingenting.

Fredagen bestod av sängliggande för min del. Så fort jag kom hem från jobbat så sjönk jag ner, helt slut och orkade inte röra mig en meter. Lördagen vaknade jag, gjorde mig i ordning, åt frukost och sen somnade både jag och hjärtat om. Inte förrän klockan var två på dagen orkade jag göra något men då blev det en lyxfika med Anna-Maria och Wilma inne på Gårdscafeet. En smarrigt kladdig kladdkaka slank ner i magen tillsammans med en cola så sockerchocken var säkerligen total för stackars bebis i magen. Men himmel vad trevligt det var. Timmarna bara flöt i väg av konstant prat och helt plötsligt var det eftermiddag och dags att bege sig hemåt. 
Hände inte mer efter det. Hämtmat och sängläge. Slötitt på teven. 
Ja, och sen blev det söndag. Och här är vi nu. Däcken är bytta, bilarna tvättade och vi har fikat med Martino som fyllde år nu i veckan. En hel helg vigd åt ingenting. Ungefär som jag har förstått att dagarna kommer att se ut tills den lille är här. För orken har helt enkelt gett vika och jag börjar så smått att inse det. Bara att tvätta min kalufs i dag gjorde att det blev livat värre i magen och jag fick ta en vilopaus. Det säger nästintill allt.
Nu ska jag dock kila ner en våning till min karl som håller på och eldar i stenugnen, för i kväll blir det hembakad pizza. Nomnom.

Kavat hos Lindex webshop.

Nu måste jag bara säga att Lindex har lyckats med en fullträff. Jag fullkomligt älskar de snygga skorna från svenska märket Kavat. Både till liten och stor. Och de går nu att köpa en del av dem till knoddarna hos just Lindex webshop. De är så söta dessa små smällkarameller att jag skulle kunna ha ett par stående hemma bara för att titta på dem med huvudet lite på sned och sucka över hur bedårande de är. Och jag skulle göra det om och om igen. Tills den dag då den lilla krabaten i magen är stor nog att använda dem och kan spatsera runt hemma på gården med färgglada fossingar.

Nu! Nu tar jag tag i det.

Hejja fredag!!
Nu vankas det helg och kontoret tog en gemensam thai lunch. Gott i magen och nu ska jag nog orka med det sista av dagens sysslor. Hemlängtan är stor och jag ser sängen stå där och locka på mig. Tacka gudarna för att det är helg och knappt något inplanerat. Precis vad jag behöver. Vila och ta det lugnt. Inga krävande aktiviteter eller måsten. Träffa en fin vän är det enda som får mig att vilja kliva ut genom dörren och göra ett försök att se anständig ut. 
Men nu ska jag ta tag i det där som jag skjutit på så enormt mycket. För när det är gjort släpper en stor sten från mina axlar när det gäller jobbet. Varför då dra ut på det med. Tänk känslan när jag går hem i eftermiddag och kan känna mig nöjd över att det är avklarat och kan strykas från listan. 
Därför ska jag lämna er nu och göra det. På en gång. Inga mer ska bara.
Adios!

Tikei, bra eller?

Någon där ute som har erfarenhet av Tikeis produkter? Jag är lite nyfiken på hela sortimentet då jag både hört och läst väldigt mycket positivt samt att jag tycker att priserna verkar för bra för att vara sanna. Kan det verkligen vara så bra kvalitet till de priserna samtidigt som jag förstår att när det inte är en klump mellanhänder som vill ha betalt så kan man hålla priserna därefter. Och det är fantastiskt måste jag säga. Och efter att ha spanat runt lite på deras hemsida så ser jag att de har en hiskeligens med nyanser att välja mellan så det borde verkligen finnas någon som passar alla. Till och med till mig som har någon form av likblek hudton med fräknar och gul underton. De flesta foundationfärger i dag faller dessvärre åt det rosa hållet vilket gör att jag ser ut som en skär gris i fejset men tack och lov kommer det fler och fler som säljer ljusa färger med de lite mer varma/gula undertonerna. Hurray!! 
denna nyansen Warm1 tror jag skulle fungera fint på mig
 enligt deras ”omvandlingstabell” från ID till Tikei.
I dagsläget har jag tre som jag växlar mellan. MAC, Make up store samt ID. Lite beroende på säsong och hur huden beter sig. Men alla tre har en nyans som funkar finfint på mig. Dock är jag galet sugen på att beställa hem ett provkit från Tikei för att kanske hitta en ny billigare favorit till samlingen. 
 Sedan hittade jag ett gäng riktigt snygga skuggor. Bland annat denna som nog får hänga med om det blir en beställning.
härligt vinröd skimrande skugga/charisma

Nästsista besöket avklarat.

Åter från besöket hos barnmorskan. Det näst sista som vi har tid inbokad till. Men som Eleonora sa, nu kan det verkligen ske när som helst. Mätte magen och bebis växer fortfarande som den ska, hjärtljuden lät kanoners och huvudet var fixerat. Mitt blodtryck var lågt som vanligt så fanns inget att anmärka på. Den molande känslan som jag har haft i ryggen var förvärkar precis som jag anat och det var något som kunde komma och gå fram tills förlossningen. Jag som känner en sådan ”oro” över att inte veta när det är dags för förlossning kände mig en aningens lugnare av hennes ord: -Du kommer att veta när det är dags, det känns på ett helt annat sätt då och du bara vet.
Fick också väga mig. Ojoj. Aldrig vägt så mycket i hela mitt liv men vågen stod på 83kg precis. Vet inte om jag ska skratta eller gråta men det är trots allt av en god anledning. Och sedan inskrivningen så har jag gått upp 13kg. Ingen fara på taket utan jag håller verkligen de perfekta måtten. Totala viktuppgången blir lite mer med tanke på att jag vägde lite mindre när jag blev gravid men det handlar enbart om några få fjuttiga kilon. Inget jag hänger upp mig på. Huvudsaken att liten mår bra där inne. Jag ska bara försöka äta lite mer näringsriktigt nu den sista tiden och framförallt kolhydratladda(?). Om det nu verkligen behövs.
Siktet är att få ordning det sista av lite smått och gott som måste ordnas innan nedkomst nu. Funderar starkt på att bädda lillsängen klart då det kan bli lite mer verklighet av det hela då. Den är färdigmålad och står på plats i stugan. Fick gott betyg av Essie som var väldigt snabb att hoppa ner i den och lägga sig tillrätta. Tänk att man får bädda i ordning den och se det hela. Ja, det är nog det jag ska göra i kväll. Inse att snart är det på riktigt.

Solen skiner och nedtrappning pågår.

Efter en natt som varit lite sisådär så är jag glad att jag fick vakna till solens underbara strålar. En underbar dag ute och det är inte konstigt att vårkänslorna sprider sig i kroppen med en rasande fart och genast gjorde att jag sträckte mig efter vårjackan när det var dags att lämna hemmet. Kontoret är fullt av snorande och hostande kollegor, förkylningarnas tider är här och jag som redan är inne på sluttampen av min hoppas såklart att det inte ska ta om igen. Tycker det räcker med ”däpta” näsor nu.
I övrigt så tar jag tag i sluttampen av mitt arbete nu. Finns inte mycket energi kvar till att befinna sig här på kontoret och med de foglossningarna som jag har vill jag helst av allt inte röra mig en meter. Inte för att jag vet om det hjälper att vara stilla men det är så fruktansvärt obehagligt när det helt plötsligt hugger till. Förvärkarna har släppt så nu känns allt lite längre bort igen men i morgon vankas det barnmorskebesök, näst sista som vi har en tid inbokad till och det ska blir intressant och se vad Eleonora säger. Vet inte vad som står på agendan men antar att det mest är rutinkontroll så att allt ser ut som det ska. Men det tror jag nog att det ska göra. Full fart är det åtminstone.
 Hoppas jag ska lyckas mig ut på att ta en kortare promenad i eftermiddag innan solen gett upp för dagen. Lugnt tempo och bra skor så kan jag kanske ta en runda runt åkrarna i alla fall. Frisk luft….åhhh så gott!! Saknar hundarna så enormt mycket och med dem i närheten kom man alltid ut på en promenad vare sig man ville eller inte. Hur bra är inte det. Dock vet jag innerst inne att jag aldrig skulle orka med alla dessa rutiner just nu då kroppen får säga sitt i första hand. Jag är dålig på det och har alltid varit men nu är det som att jag kommit till en gräns för vad jag klarar. Och jag vill inte att mina små vänner ska lida för att jag är trött och slut så därför får de vara hos kära mor och leva gott. Men nog är det tomt allt. Riktigt tomt.
mina små hjärtan♥
Nu är det dags för lunch. Så vi hörs lite senare.
Pöss o kram