Leksand är tillbaka!!

I går var det fest i Leksand. Och då menar jag hela byn var på tårna och festade som om det inte fanns någon morgondag. En underbar syn och jag måste säga att det är ett stort minne för livet. Det var nämligen hockypuckjagar tävling på byn i går och Leksands IF behövde en ynka poäng för att ta klivet upp i Elitserien och det var ingen tvekan om saken att de skulle klara av det. Jag är som alltid nervös men i tredje perioden släppte spänningarna och jag insåg att det skulle gå vägen.
Glädjen var total och spelarna stormade isen innan slutsignalen ljöd, domarna hade inget att sätta emot. Sen startade firandet. Ojojoj. Vilken fest.
Till och med fröken fällde några tårar. En del var säkerligen gravidhormonernas talan men den andra delen var glädje över att allt kämpande har tagit dem till målet. Spelare, ledare och såklart alla fansen som hängt med i vått och torrt. Men nu är de åter där de hör hemma. Elitserien 2013/2014. Nästa mål jag hört ryktas om är SM-guld 2019, härligt med visioner och med den envisheten som finns hos alla dessa tokiga masar kan man inte annat än att tro på att det kommer att gå vägen. Oavsett vad så är svenska folkets lag hemma i den serien där de ska vara.
finsällskap innan match av godingen Emma som var klädd i bästa bodyn
pojkarna uppradade, euforiska och säkerligen en aningen chockade…
och 7650 fansen fick såklart också ner på isen och fira!!

Föräldragruppsträff 3.

Ja. Vi träffades en tredje gång med föräldragruppen och ämnet för dagen var förlossning. I stora drag. Och jisses. Ska man genomleva detta på riktigt. Tur att det kommer en riktigt fin belöning efter allt kämpande. En riktig skatt.
Vi fick i alla fall börja med att kika på en film där vi fick följa med två par på deras respektive förlossningar. Spännande att se och självklart satte det i gång en hel del tankar hos mig personligen. Behandlade även ämnet smärtlindring och vad som finns att välja på. Inte helt lätt att välja må jag säga och jag tror att vi kommer att ta det som det kommer. En del rekommenderar att skriva ett förlossningsbrev men jag vet inte ens vad jag ska printa ner vilket gör att jag i stället läser på så gott jag kan och sedan litar på barnmorskornas erfarenhet. Det är deras jobb och de kan sin sak. Så vitt jag hört blir man väldigt väl omhändertagen på BB i Falun så förhoppningen är att jag får uppleva detsamma.
Under föräldragruppsträffen pratade barnmorskan Anna också om ämnet. En hel del och det var mycket info att ta in. Nästan lite för mycket. Men absolut nyttigt. Kan inte påstå att frågorna haglade från oss blivande föräldrar. Vi kände oss nog en aningens vilsna.
Som avslutning kom vår barnmorska Eleonora in och pratade om Mindfulness. Hon har tidigare arbetat på förlossningen och är utbildad inom ämnet och det var något som fångade mitt intresse. Att andas rätt gör så mycket och jag vet att jag har lätt för att spänna mig och hålla andan. Vilket så klart är helt galet. Testade några övningar och det var otroligt skönt att känna skillnaden. 
Fick tips om en bok och den har jag precis fått hem med posten och kommer bli min läsning framöver. Blev även en cd att lyssna på då jag vet att både jag och sambon kan ha lite svårt med koncentrationen längre stunder när det gäller viktiga saker som ska läras in. Och det är något som poängterades flertalet gånger, att pappan är otroligt viktig under förlossningen. När värkarna är där ska han veta vad jag vill och kunna föra min talan gentemot barnmorskan. Så vi ska sätta oss ner och prata igenom hur vi känner och tycker här hemma. Det enda jag hittills sagt är väl att jag börjar känna rädsla men att allt löser sig. Och så är det ju. Bebis kommer ju ut, oavsett vad jag tycker, tänker och känner men desto mer negativa tankar desto längre tid kan det ta därmed är det viktigt att mentalt vara på rätt plan.
Vi har fyra veckor kvar till beräknad förlossning men det kan som sagt ske i natt, om en vecka eller om sex veckor. Det sker när det sker. Och det är vansinnigt spännande, vem är du där inne? ♥
bok och cd/bokus

Godmorgon och god natt(förmiddag).

Fröken tröttmössa här.
Vaknade runt fem-tiden och hade sedan svårt att somna om men trägen vinner och lyckades somna om och vakna runt sju. Hyfsat pigg. Men nu när jag suttit här i sängen och spanat lite bloggar, ätit frukost och myst med Essie så har tröttheten övermannat mig. Vad hände och varför? 
I alla fall så skiner solen ute så i dag vankas det en promenad och förhoppningsvis lite sol på snoken. Utemöblerna är på plats, blommor ska planteras, det ska bakas till frysen och en massa andra saker ska ordnas så planen nu är att slumra lite grann. Min kropp säger det åt mig och förhoppningsvis vaknar jag pigg och alert, redo att ta tag i de som jag vill ska avklaras i dag. Som att till exempel packa BB-väskan. Order från barnmorskan som vi var på besök hos i går. Och det är hon som innehar kunskapen så bäst att lyssna och lyda.
Så jag säger natti natti för en liten stund och återkommer lite senare under dagen.
Njut av ledigheten nu alla fina själar där ute ♥
Glad Påsk!!

Gult är inte fult.

Solen skiner ute och det är inte konstigt att man längtar till sommaren, såklart med en förhoppning om att den ska bli finare än förra årets som i stort sett regnade bort här i Leksand. Tror vi var den kommun som hade mest nederbörd då och jag lovar, det var grått i stort sett var dag. Tråkigt värre men hoppet lever och det vore helt fantastiskt att få en solsommar igen. Kanske till och med jag kan masa mig till stranden för att försöka färga min bleka kropp.
Men för att inte vara helt utesluten om, i fall, att det skulle bli en trälig repris så önskar jag mig en regnjacka. Vuxenpoängen haglar in då jag inte ägt någon sedan barnsben men nu känner jag att det är dags. Kommer bli många promenader med vagnen och sedan har jag ju såklart hundarna, en klok investering anser jag. Och i dag damp det ner ett nyhetsmail från Lager 157 och jag hittade rätt direkt. Detta är så jag. 

 regnjacka/bondelid
 Tydligen har jag trillat in i den gul period då jag dras mot allt i denna vackra kulören. Så varför inte pigga upp de tråkiga dagarna med lite färg. Dock ekar kontot tomt just nu men högst upp på önskelistan hamnade den i alla fall. 
Och 300:- är verkligen ett kanonpris så skynda fynda säger jag bara!!

Dagens val.

Lämnade hemmet denna morgonen med varma kläder. Då jag inte kan knäppa vinterjackan längre så gäller det att hålla sig varm om magen. Och förutom att skydda magen så fanns det såklart en baktanke inför en lång dag på jobbet. Detta var en otroligt mjuk och skön outfit som säkerligen kommer att användas snart igen. Väldigt snart.
tröja/ginatricot, treggings/glammom
klocka/cocoo
Magen i v.36(35+0)

Tröttheten har mig i sitt onda grepp.

Tröttheten har slagit sina klor i mig. Jag skulle lätt kunna somna sittandes i nuläget. Sen om chefen skulle uppskatta det tror jag inte. Men jag är här och jag jobbar. Det börjar kännas att jag är i slutet av graviditeten och har fått order av min kära vän att det nu ska vilas. Okej att tvätta undan det sista och packa väskan men sen får det vara nog. Gissar att det kommer att bli svårt men jag kan inte enbart tänka på mig själv har jag börja förstå. Måste sköta den lille i magen också Sedan ska jag orka med en förlossning också. Det sägs att det ska vara som att springa ett maraton eller nåt liknande och bara den tanken skrämmer mig lite. Ett maraton. Det har liksom aldrig funnits med i mina tankebanor tidigare. Jobbigt värre.
I går målade jag klart lillsängen och det känns bra. Den har numera färgen ”Karlsson vit” och är så fin så. Ska bli spännande att se hur slutresultatet blir när det är bäddat och klart. Något som jag inte riktigt vågar mig på ännu, har hört så mycket om att det ska betyda otur. Fröken nojjig är i farten igen, hon som är så rädd för att något ska gå snett. Var ni det också när ni väntade era små eller körde ni bara på som vanligt och lade alla tokiga tankar åt sidan? Kan ana att tröttheten har en del med detta att göra också, fantasin skenar i väg och man vet inte riktigt vad som är sant och inte. Drömmarna om nätterna känns så galet verkliga när man vaknar och det tar några minuter innan man insett sanningen. Ska ta ett snack med min käresta också få se vad han säger. Han brukar inte tro på skrönor på samma sätt som moi.
efter tvätt, före målning
I övrigt händer det inte så mycket. Vankas viktig hockeymatch i kväll. Förmodligen kommer jag sitta och gnaga på mina knogar för att jag är så nervös precis som jag gjorde i Västerås. Där slutade matchen som önskat men hur kvällens sextio lååååånga minuter kommer att kännas det återstår att se. Nerver finns det gott om i alla fall. Hela kontoret går som på nålar och vågar knappt nämna kvällens hockeypuckstävling. Kvalserien vänder i dag vilket betyder att vi möter Västerås på hemmaplan. Fem matcher kvar. Alldeles för många är min åsikt. 
Nu ska jag dock hoppa in i bilen och göra lite ärenden samt mata Lisa med lite glass. Stackarn ligger hemma och är sjukling. Inget passar väl så bra då som lite glass.

En dagens utan konstigheter.

Och kläder har jag på mig vareviga dag. Såklart. Men jag visar inte upp det så ofta. Och det är helt enkelt för att vissa dagar känns de lättare att fota av min smärta och smidiga kropp och vissa dagar ”råkar” jag glömma det för att allt bara känns blääää. I fredags så valde jag att föreviga mitt val av kläder. Inga konstigheter men jag kände att jag ville bjuda på något.
kofta/lindex, linne/lindex, jeans/hm mama
Och magen befinner sig i v.35(34+3).

Sammanfattning av helgen. I korthet.

Men se där ja.
Då var det ny vecka igen och det betyder att en hel helg har sprungit förbi. En helg full med aktivitet från morgon till kväll vilket min stackars gravida kropp inte gillar i dag. Det kommer liksom lite på efterkälken. Den där molande tröttheten som liksom hänger över mig och ger mig en känsla av att ha feber som spökar. Foglossningarna som ilar i kroppen och gör att jag tänker mig för innan jag utför några som helst rörelser som kan tänkas smärta. 
Men det får vara värt lite smärta efter en trevlig helg. Lördagen packade vi in oss i bilen och körde mot Västerås för lite mer IKEA shopping och såklart hockey. Ni tror väl inte att jag får med mig sambon på shopping utan att det finns en fin baktanke. Det händer såklart men det är inte ofta. Men nu när kvalserien rullar så är det perfekt att passa på, så nu kan vi bocka av lite mer saker i från listan. Ojoj, så skönt det känns. Och i morgon ska jag slänga in ordern på de saker som ska beställas över nätet. Så vi vandrade en rätt så snabb vända inne hos Kamprad innan vi åkte mot ishallen och intog den blå-vita läktaren. En nervpirrande match som slutade med en fantastiskt skön seger. Hemma runt tio snåret och det var såååå skönt att omgående svida om till ”snygg” dressen och krypa ner på sängen med ett glas saft innan det var dags att knoppa in. Vilket jag gjorde ganska så snabbt.
Söndagen vaknade jag alldeles för tidigt och över en timme innan klockan skulle ringa vilket kändes enormt frustrerande men det blev mycket gjort. Och det är inte direkt något att klaga på. Så nu är det bara att fortsätta kämpa på med det som ska göras så kanske, kanske hinner vi bli klara tills den lille tittar ut. Vi siktar på det åtminstone. 
 
Göttigaste doftljuset från Voluspa…hittas HÄR!
Nu ska jag göra ett sista ryck här på kontoret innan det är hem och fylla tvättmaskinen samt plocka fram målarpenseln. Barnsängen är under bearbetning och det kommer att bli så bra när den är klar och vi kan bädda i ordning. Inte långt kvar nu. Tjihoooo!!


Fredagsmys på mitt vis.

Jag är lite frånvarande. 
Mycket att göra inför bebis ankomst,  pågående kvalserie och fantomsmärtande foglossningar ställer till det lite med tiden. Men jag är här. Inget BB ännu och fullt planerande inför morgondagens tripp till IKEA. Mycket saker som ska ordnas men jag hoppas att de flesta inköpen är klara i morgon och sedan saknas en internetorder innan jag kan känna mig lugn. Självklart ska sakerna tas om hand och golv ska läggas men det är väl det enda som är kvar och hör till lite mer krävande sysslor. 
Och här har ni en fin liten bild på vad jag ska sysselsätta mig med i kväll.
Mitt alldeles egna fredagsmys.

Allt ska tvättas.

Föräldragruppsträff 2.

Jag ligger lite efter i mitt liv känner jag nu. I går var vi nämligen på föräldragruppsträff nummer tre vilket betyder att jag helt glömt av att skriva om träff två som inträffade för en vecka sedan. Ni kanske kommer i håg min nervositet över kakorna, huruvida de skulle vara ätbara eller inte. 
 Men strunt i kakorna nu. 
Vad handlade träffen om då. Jo, vi fick besök av familjerådgivningen som gick igenom och pratade lite om vad som kan hända mellan föräldrarna och hur deras relation kan förändras när man väntar och får barn. För det är en stor omställning i livet och det är viktigt att vårda och värna om varandra. Jag är ganska övertygad om att det kommer att bli slitningar, dock mest på grund av trötthet och så länge man gör sitt bästa och kommunicerar med varandra så tror jag att det ska gå bra. Det är inte bara jag som mamma som har det tufft utan även pappan får ett nytt ”ansvar” i livet och vad jag kan ana tar det lite tid att hitta sina nya roller. Men allt går om man vill och det vår föreläsare var noga med att poängtera är att det inte behöver bli så men att man ska vara medveten om att det kan ske och bli jobbigt sinsemellan. Samt att det finns hjälp att få. Och sedan skrev hon med stora bokstäver på tavlan: KOMMUNICERA/PRATA MED VARANDRA.
Så nu måste jag helt enkelt bli bättre på att säga vad jag känner inombords i stället för att tiga och må dåligt. Jag har en tendens att fortfarande göra så, säga att allt är bra fast att jag helst av allt vill låsa in mig i ett mörkt rum och bara få vara, om så endast för en liten stund. Jobbar frekvent på att bli bättre på detta och det kommer att bli bättre, i sinom tid det vet jag. Hittills har jag tagit enormt stora kliv och är riktigt stolt. Min kära Tobbe måste också bättra sig, dock är det otroligt synligt på honom när något är bekymmersamt, då åker rynkan mellan ögonbrynen fram vilket ger läge för att försöka dra ur honom vad som är galet. Möjligt att det är minst lika synligt på mig med men det får ni kolla med Tobbe. Kanske har även jag en rynka mellan mina ögonbryn?! Fick sätta oss i grupper och prata igenom vad vi trodde var viktigt men det kändes inte som att vi kom fram till så mycket nytt. Vi var eniga om att prata var en bra början. Ta hand om varandra och inte glömma bort att någon gång bara vara Tobbe och Ulrika. De individer vi var innan en liten gåva kom till oss.
I övrigt så berättade hon lite om vad de gör på familjerådgivningen, att det är gratis att vända sig till dem och att alla är välkomna. Skönt och veta att det finns stöttning att få när det svajjar lite för mycket i seglen. Man ska inte vara rädd för att ta hjälp, det kan göra under. Jag lovar!!

topp/hm mama, leobyxor/hm mama

Åter till kakorna. Alla åt. Ingen spottade ut och så vitt jag vet blev ingen sjuk heller.
Piuuuuhhh!