LIFE

Två kliv bakåt.

Jag har haft som mål att bli helt frisk från min förkylning nu under helgen vilket totalt grusades efter ett samtal till en väldigt gullig sjuksköterska på 1177 som efter en stunds konverserande gav mig diagnosen envis bihåleinflammation. Suck. Varför? Men men, det går tack och lov att leva med så länge jag har alvedon i kroppen. Det lindrar smärtan så pass att jag kan tugga lite mat och slipper gå hungrig. Tacka gudarna för det. Och så är det faktiskt en stor tröst när man vet att det går över inom snar framtid. Sådant gillar vi.
Så det händer inte alltför mycket här hemma. Jag jobbar på att bli frisk och August tränar sin core muskulatur. Inte mycket aktivitet men tillräckligt för att vi ska vara lite lagom sömniga när kvällen nu är i antågande. Och jag tror att vi ska ta en liten tur med bilen, mest för att se något annat och få lite frisk luft. Alltså den luften vi hinner andas in till och från bilen. Lite är bättre än inget. Det håller ni väl ändå med om.
Mannen är på övning med brandkåren så det dröjer några timmar innan vi får oss en varm och go kram som tröstar lite i eländet.
Vi åker nu.
Det är nyttigt att andas frisk luft.
Ja, så är det.
L.O.V. E

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.