• INSIDE

    När något blir så fel…

    Jag har haft så mycket känslor inom mig som har stormat runt sedan förra helgen då vi hade pyjamasparty hemma hos våra fina vänner. Och det är och har varit mycket vacklande fram och tillbaka. Det var så mysigt att vara där tillsammans. Alla barnen med sin härliga energi och vi vuxna som samtalade så gott det gick samtidigt som vi lagade mat och bara var. Inget konstlat. Bara värme. Någonstans efter maten och mitt i Idol så började dock Buses energi ta slut och han kunde inte sitta still av rädsla för att somna och missa något roligt. Inga konstigheter. Men på något konstigt sätt så växte även öronen…

  • LIFE

    Att fara i väg på utflykt.

    Vilken dag. Jag lovar er att det är en riktigt trött Fröken Hagström som skriver detta. Känner mig mer eller mindre som en zombie. Sovit som en kratta och inte kan jag skylla på buse heller. Det är alltid så att när man får sova, då kan man inte och vice versa. Arbetsdagen är tack och lov kort i dag(läs; packar ihop nu) då det vankas utflykt med min fina vän snygg-Malin. Vi ska åka till Gävle på föreläsning och en bit mat. Roligt som attans att komma i väg då jag faktiskt inte minns när jag var i väg på nåt sånt här senast. Men en sak vet jag…

  • MOI

    När motionen är räddningen.

    Vilken dag det var i går. Herregud. Kvällen blev inte det minsta bättre. Snarare i motsatt riktning. Jag orkar inte ens berätta. Helt åt skogen. Så när August somnade för kvällen bröt jag i hop totalt. Allt kändes bara överjävligt. Men nu har vi tisdag och för att försöka kompensera för min fruktansvärt dåliga kost under gårdagen(ett resultat av det helvete som pågick) så valde jag att promenera in till jobbet nu på morgonen. Dels för att få frisk luft men självklart även för att hjärnan skulle få lite fri tid. Lite tid utan mängder av tankar som konstant bråkar med varandra och skapar kaos. Jag är så in i bövelen…

  • MOI

    Panikångesten. En ovälkommen återvändare.

    I dag är en tung dag. Något den säkert är för många. Det är trots allt måndag, något som ofta innebär lite tröttare huvuden än resterande del av veckan. För min del spelar det inte så stor roll att det är måndag av den anledningen. Jag är bara slut som artist ändå. Oavsett veckodag. Min panikångest som har varit under kontroll en längre tid har återvänt med dunder och brak. De senaste veckorna har jag haft dagliga panikattacker som övermannat mig när jag minst anat det. Tidigare har attackerna varit hanterbara på det sättet att jag levt själv och inte behövt tänka så mycket på omgivningen. Nu kommer däremot det…