MOI

När orken försvinner.

Någonstans på vägen tog min energi slut. Jag harvar runt på sparlåga och orkar varken tänka framåt eller bakåt. Jag vill inte mer. Jag orkar inte. Någonstans försöker jag se ljuset men när det kommer negativa besked och tråkigheter var dag, ja då är det lätt att man gömmer sig i mörkret. 
 
Tacka gudarna för min lille solstråle som lever lyckligt ovetande om det brutala livet. Och jag lovar, att jag kommer göra allt jag kan för att han inte ska behöva uppleva alltför många, alltför tidigt. Tråkigheter hinns med de också. Jag bara vet det. Vissa får törnarna tidigt och vissa får vänta lite längre.
Men jag ligger efter i mitt pluggande då tröttheten tagit över mitt liv så nu ska jag försöka bli lite klokare och läsa in lite kunskap. 
Observera ordet: FÖRSÖKA.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.