MOI

När man ignorerar det sunda.

Det här med Viktväktarna just nu när det är tungt i livet. Det går sisådär. Krasst. Men sant. Jag vill hålla mig på banan men när ångesten kryper fram och pockar på min uppmärksamhet så vill jag bara äta, äta och ÄTA lite mer. Vissa stunder känns det som att det inte finns något stopp. Så tråkigt att jag nu har halkat tillbaka i gamla vanor men jag ska göra mitt yttersta för att påbörja räknandet i morgon igen, ny vecka på onsdagar med nya points. Dessvärre har vi ingen vägning då coach Anna ligger sjuk men tanken är att jag ska åtminstone inte ha plus på vågen nästkommande vecka vilket jag definitivt skulle ha om jag vägde mig i morgon eftermiddag. Men nu är det inte så och jag har en chans nu att putsa på siffrorna till nästa vecka. Något som jag verkligen ska försöka med. Jag behöver det. En liten knuff. Som manar mig att fortsätta på rätt väg.
Jag vet alla positiva fördelar med att äta vettigt och klokt men det är så lätt att ignorera appen när den signalerar att – hörrududu fröken Hagström, nu är det dags att registrera dagens intag…en påminnelse som kommer fyra gånger om dagen. En påminnelse som är så enkel att bara klicka bort, låtsas som ingenting och stoppa huvudet i sanden. Det är lite så jag jobbar just nu. 
Gömmer mig för verkligheten.
Men jag gör tappra försök, på riktigt, att tala vett med mig själv. 
Det har gått lite sisådär men det känns någonstans som att jag har nått till vägs ände. Det är trots allt inte värt det. Att jag redan mår dåligt behöver jag inte spä på med mer ”känsla av misslyckande” och oduglighet. Så onödigt. Och så dumt.
I morgon.
Klyschigt.
Men i morgon är en annan dag. 
En dag för nya tag.
En dag att ta tag i mig själv.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.