MOI

Andra veckan.

Vissa dagar är det roligare än andra att kämpa med vikten och det ständiga sockersuget. För den här veckan har det varit hemskt att heta Ulrika. Hela dagarna har jag haft den där längtan efter att få äta en riktigt smarrig kladdkaka, ni vet en sådan där smetig historia som gifter sig fantastiskt bra med en skopa riktig vaniljglass. Eller en bit morotskaka, allra helst min egna, med rikligt av frosting. Nomnom. Det är nästintill så att jag sitter och dreglar här vid datorn.
I alla fall i dag är det torsdag.
Torsdagar betyder vägning. Föregående veckas resultat var ruskigt bra och jag hade känslan i kroppen redan i går, att resultatet denna vecka skulle bli en besvikelse och ack så rätt jag hade. Ynka -0,2kg visade det sig. Ett minus, absolut men för hjärnan var det ett nederlag. Och det värsta med nederlagen är att jag har så lätt att gräva ner mig och ge upp i stället för att höja blicken och sikta mot nästa vecka. Kanske blev det ett än tyngre nederlag när jag har brottats med det ständiga sötsuget, kanske inte. I vilket fall så är det en mindre rolig dag i dag.
Jag har dock överlevt och föll inte för frestelsen att köpa med mig mina forna goda vänner Ben & Jerry hem, även om jag tänkte tanken flertalet gånger. Nu försöker jag sikta mot nästa vecka och hoppas att det ger lite roligare siffror att hurra över.
*fortsätt simma, fortsätt simma, fortsätta simma*

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.