AGGE,  TRAVEL

15:17

I går var dagen som min älskade Buse väntat och längtat efter.
Tågresedagen.

15:17.
Tid för avresa med SJ intercity mot Stockholm central.
En spänd kille intog plats på tåget och vinkade ivrigt hejdå till T som stod kvar på perrongen.
Själv var jag fylld av blandade känslor. Längtan efter storstaden men samtidigt en vag oroskänsla inför vad som skulle ske under vår resa från centralen till Solna. Mentalt breakdown för min son eller glada miner? Helt klart en chansning som jag uppenbarligen var villig att ta. För även om jag har min utmattning att tänka på och att mitt tankesätt lättare fastnar i de negativa tankegångarna så måste jag ge mig själv cred för att jag ändå lever på hoppet och chansar. Det kan ju trots allt gå bra. Om de inte går åt fanders vill säga.

Men i går gick det alltså vägen.
Killen var så duktig och höll mig i handen och lyssnade.
Så mitt i allt myller av stressade människor på centralen så var det trots allt goda miner hos både mor och Buse.
High five på den!!!

 Och i dag har vi haft en dag av äventyr, jag, Michaela och Buse. Äventyr som en liten man kommer att leva länge på och febrilt kommer att återberätta för sin pappa i morgon när han vaknar. För så är det, nu har pappan sammanstrålat med oss och morgondagen bjuder oss alla på nya äventyr ute på Djurgården. Och så ska vi såklart fira Sveriges nationaldag- en självklarhet att fira när tillfälle att firas ges!!

Nu vankas det sömn till det lugnande ljudet av fåglarnas kvitter utanför fönstret här på sjunde våningen.
Tid för återhämtning tror jag det kallas.
Dröm sött!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.